GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

Denna uppsats tar avstamp i den ha?rda kritik som revisionsbyra?erna, och revisionsbranschen i allma?nhet, har fa?tt under de senaste a?ren. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka revisorers lojaliteter och vilken vikt de la?gger vid uppra?ttha?llandet av det professionella oberoendet. Vi underso?ker a?ven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tva? olika karria?rsteg pa? revisionsbyra?erna; partners och ansta?llda.

Nutida forskning har beskrivit medvetandet som förkroppsligat, i motsats till dualismen inom vÀsterlÀndsk kultur som nedvÀrderat kroppen och separerat den frÄn sjÀlen. Genom fokuserade intervjuer med terapeuter frÄn olika inriktningar har tydligt integrativa perspektiv pÄ kropp och sjÀl, samt en mÀngd förhÄllningssÀtt till klientens och terapeutens egen kropp framtrÀtt. Kroppen har beskrivits som sanningsbÀrare och rik informationskÀlla. Terapeutens uppgift att facilitera affektivt laddade upplevelser har framlyfts, liksom vikten av ett öppet förhÄllningssÀtt till beröring och benÀmnandets centrala roll som brygga mellan kropp och sjÀl. En relationell modell byggd pÄ kroppslig interaktion för hur terapeuter kan hjÀlpa klienter att nÀrma sig andra och sig sjÀlva har utformats.

Syftet med studien a?r att bidra med kunskap om hur entrepreno?riell orientering kan ma?ta entrepreno?rskap inom branschen fo?r mobiltelefoni. Fo?rha?llandet mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall ma?ts med utga?ngspunkt i Millers resonemang om entrepreno?riell orientering.Hur kan entrepreno?rskap operationaliseras? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall?Studien baseras pa? tidigare forskning, facklitteratur, vetenskapliga artiklar, a?rsredovisningar, branschartiklar, avhandlingar och andra relevanta underlag som belyser entrepreno?rskap. Ba?de kvalitativ och kvantitativ metod tilla?mpas fo?r att a?stadkomma triangulering.Entrepreno?rskap kan ma?tas utifra?n hur pass radikal innovationen a?r.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera hÀlso- och kroppsideal som framstÀlls i fem lÀromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för Àmnet idrott och hÀlsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i lÀromedlen?Vilka hÀlsosamma kroppsideal och ohÀlsosamma kroppar framstÀlls i lÀromedlen?Skiljer sig idealen beroende pÄ kön?MetodFem lÀroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hÀlsa har anvÀnts för att analysera förekomsten av kropps- och hÀlsoideal. Text- och bildanalys har anvÀnts för att studera materialet och genom en variant av innehÄllsanalys har materialet studerats och analyserats dÀr text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hÀlsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hÀlsosam kvinnlig kropp, ohÀlsosam kvinnlig kropp, hÀlsosam manlig kropp, ohÀlsosam manlig kropp, hÀlsosam kropp obestÀmt kön och ohÀlsosam kropp obestÀmt kön. Efter en sammanstÀllning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvÀgning gjorts som visar mönster i lÀroböckerna kring hÀlso- och kroppsideal för respektive kön men ocksÄ gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hÀlsosamma kroppar gestaltas pÄ bilderna som smala, vÀltrÀnade och unga.

Denna uppsats Àr en undersökning av konstruktionen kring skönhet och kvinnlighet. Metoden för att genomföra detta Àr en diskursanalys av 26 nummer av Vecko Revyn och intervjuer med sex unga kvinnor. Syftet Àr att undersöka och jÀmföra hur skönhet Àr konstruerat i Vecko Revyn och av de unga kvinnorna, samt att undersöka hur de unga kvinnorna ser pÄ sina egen kroppar och vilken betydelse kropp och skönhet kan ha i deras konstruerande av en kvinnlig identitet. Materialet har sedan analyserats med hjÀlp av teorier om social inlÀrningsteori, senmodern teori om förhÄllandet mellan kroppen och jaget och feministiska teorier om kropp, makt och disciplinering.Resultatet visar att kvinnlig skönhet innebÀr en smal, ung och sexualiserad kropp. Att vara vacker ses som medfött men dÀremot kan alla göra sig snygga, d v s förÀndra sin kropp genom praktiker som bantning, trÀning, sminkning, klÀdsel och vissa rörelser.